Och som pricken över i:et så var min lilla häst en pärla idag. Vrålpigg men suuuperfin! Paddocken hade äntligen töat lite så jag passade på att ge mig ut, utan att veta riktigt vad som väntade med tanke på hur lite hon gick förra veckan i och med det osäkra underlaget, och mycket riktigt så vibrerade hon nästan av all energi men hon börjar äntligen använda den på rätt saker. Dels känns hon så mycket mer ridbar nu, det är faktiskt som att sitta på en ”skolad” häst istället för en sladdrig, flummig hal tvål till bebishäst hahah.. Och jäklar vad maffig hon blir emellanåt när hon hittar ur bebisformen som gärna blir bakom lod, och istället får ut nosen, höjer ryggen och bara stampar av med bakbenen, helt magisk häst - fy vad roligt vi kommer ha ihop!