Äntligen! Efter exakt fyra veckors vila så tog jag en liten tur på min sessa igen. ♥
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, världens coolaste treåring! Pigg och allert med klipp i stegen, men inte en enda tendens till några dumheter eller hyss trots att jag valde att rida ut. Hon traskade på friskt framåt förbi både bilar och andra konstigheter med mamma på backen som ett litet stödhjul. Men trots att mamma blir tryggheten för henne har hon inga problem med att gå före, och jag kunde trava förbi och iväg en bit utan problem, med friskt steg och spetsade öron, älsklingstjejen. 

Nu hoppas jag att jag kan få ha lite flyt så vi kommer igång här, behöver byta ut fett mot muskler (gäller oss båda haha, är så grymt otränad själv atm.) och gärna hinna få upp någon liten grundkondis innan året är slut. Tänker satsa på tre uppsuttna pass i veckan och ett fjärde där jag jobbar henne från marken/promenerar för hand.

 

Och slutligen till dagens dilemma, på vår lilla promenad idag blev fröken lurvboll ordentligt svettig under sadeln. Känns ju sådär att ställa mig och klippa en så pass ung häst som bara ska lufsa i skogen 3 dagar i veckan, men samtidigt jobbigt för henne med all päls, någon form utan halvklippning kanske? *ryser*.